Dubbelsupinum

Vet du vad dubbelsupinum är? Jag visste det inte förrän jag läste ”Handbok för språkpoliser” av Sara Lövestam.

Jag har aldrig brytt mig om att lära mig namnen på ordklasser och satsdelar. Känner bara till de vanligaste. Subjekt, predikat, substantiv och verb kan jag men inte mycket mer. Jag använder i stället mitt språköra, som jag övat upp genom att läsa böcker i snart 70 år, för att skriva rätt. Inget av de språkförbrytelser Lövestam tar upp i sin bok har jag gjort mig skyldig till. Nu borde det betyda att mitt bokmanus är helt utan stavfel och grammatiska fel. Men så enkelt är det inte. Jag har hittat många fel som jag ändrat och det finns kanske fler som jag inte upptäckt ännu. Felen är inte gjorda på grund av okunskap utan beror på att jag tänker fortare än jag skriver och då blir det många slarvfel.

Kommatering har jag svårt för. När jag gick i folkskolan fick vi lära oss satskommatering. I gymnasiet skulle man använda pauskommatering och nu förordar man tydlighetskommatering. Mitt sätt att kommatera är nog en blandning av alla tre.

”Handbok för språkpoliser” är rolig att läsa. Den stärker självkänslan om man är bra på att skriva svenska och lär de som inte är så bra att använda språket korrekt. Man behöver inte kunna grammatik för att läsa boken med behållning.

Men hur var det nu med dubbelsupinum? Jo, så här är det: Supinum är verbformen som följer efter har eller hade. Till exempel Hon hade fått sms. Fått är supinum. Men om det kommer ett hjälpverb före fått ska bara hjälpverbet stå i supinum. Det ska stå Hon hade börjat få sms. Inte så här Hon hade börjat fått sms, för då blir det dubbelsupinum och det är ett språkfel.